Eftersom jag tycker om att skriva blogginlägg brukar det räcka med att jag bara sätter mig vid tangentbordet för att orden ska rassla ner. Men nu känns det trögt för jag vet inte riktigt med vilka ord jag ska inleda texten – eller om jag kanske inte ska göra det alls? Jag kanske bara ska lägga ner? Varför gruvar jag mig så, tänker ni kanske. Jo, det är ju ett nytt år och jag vill sprudla av energi och idéer på alla aktiviteter som ska genomföras i år, med hästarna på Skånsta och med hundarna och hästarna på Hagaberg. Ett offentligt instagramkonto är till och med förberett för att kunna hashtagga.
Taggarkiv för: hästliv
På den lite småmurriga dag som utgjorde fjärde advent passade vi på att värma lite glögg och genomföra årets julfotografering till Nutrolin®-bloggen. Det är inte ett helt enkelt projekt att få glada två- och fyrbenta modeller att agera samstämmigt inför kameran med tomteluvor, glitter och Nutrolin®-mössor.
Nu har de första frostnätterna gjort sitt intåg efter den här osedvanligt varma och vackra hösten. På Skånsta fortgår verksamheten som vanligt – om än med iakttagande av de särskilda instruktioner som gäller i dessa pandemitider. Det innebär bl.a. att mitt kära onsdagsgäng fått göra uppehåll med den traditionella fikastunden efter morgonens ridpass, men huvudsaken är ju att ridningen kan fortgå som vanligt.
Hösten börjar göra sitt intåg med lite kyligare morgnar, även om vi fortfarande får njuta av riktigt vackra dagar. Gun tycker det är skönt att slippa de envist bitande bromsarna och därmed insektstäcket hon behövt ha på sig hela sommaren.
Sommarlovet är slut och ridskolehästarna är tillbaka igen efter välförtjänt semester. De har haft det bra och förutom några tappade skor och insektsbett var det välmående hästar som återkom från betet. Efter sommarbetet följde två veckor med uthyrnings- och lägerverksamhet så hästarna är väl förberedda nu när terminen startar igen denna vecka.
Sommaren har kommit till Skånsta. Lektionsterminen har avslutats med sedvanliga tårtkalas och avtackningar av ridlärarna. Istället har lägerverksamheten dragit igång med dagläger för barn och ungdomar, samt kurser i hoppning och dressyr. På dagarna är det full rulle i stallet, en grupp är på väg till ridhuset medan en annan ska på uteritt och däremellan är det teori, fika, mat och lekar – häromdagen var det fullt vattenkrig under stoj och stim.
Det där med vänskapsband verkar fungera ungefär likadant hos hästar som hos oss människor, med vissa stämmer kemin och med andra inte lika bra. Gun och Skånstas vite krigare, Albin, blev varandras stöd under tiden de var sjuka i EHV och vi har otaliga bilder på dem där de står tätt tillsammans, endast skilda åt av boxgallret. De blev så till den grad fästa vid varandra att vi på riktigt undrade om det alls skulle gå att skilja dem åt när de tillfrisknat.
Sedan förra blogginlägget har vi haft ”ettårskontroll” av alla de hästar på Skånsta som drabbades av den neurologiska varianten av EHV-1. Av dessa hästar är Gun en av fyra som ingår i en specialstudie under ledning av Cajsa Ericson, MSc Vet PT, och har därför följts upp regelbundet under året som gått. Studien har inriktats på rehabiliteringen av hästar med neurologiska symptom orsakade av EHV-1. Hästarna har fått individuellt anpassade rehabiliteringsprogram och träningen har noga följts upp och noterats.
Veckorna har flugit iväg sedan det förra blogginlägget och man kan förledas att tro att det inte hänt något under tiden. Men så är alls icke fallet, när man har fyrbenta varelser omkring sig händer det nämligen något precis hela tiden, stora saker och små. Det är en konstant blandning av tragedi och komedi och jag brukar säga att man får utlopp för hela sitt känsloregister med den här livsstilen. Och ja, vi har gråtit över två hästar som vi tvingats säga farväl till av olika skäl och ja, vi har fått skratta och känna allt annat däremellan även den senaste tiden.
I skrivande stund är året bara några dagar gammalt och när jag blickar tillbaka mot året som gick kan jag bara konstatera att jag känner mig som någon som trillat ner från ett träd och blivit lite omskakad. Vad var det egentligen som hände under 2019? Det var ett prövningens år för vårt stall med utbrottet av EHV i januari med många hästar som blev mycket sjuka, varav flera i den neurologiska varianten av sjukdomen som bl.a. orsakade fyra hästars död, samt isolering och avbrott i verksamheten i nästan ett halvår med allt vad det innebär.
- 1
- 2